Kristin, Måna och Åskar

Idag var jag och Åskar hos veterinären, igen. Tog nya röntgenbilder och det såg ganska bra ut. Benen hade inte läkt ihop helt och hållet, men det såg ändå bra ut. Från och med idag slipper han den hemska skenan, vilket i sin tur innebär så otroligt mycket mer jobb då han verkligen inte får göra ett enda studds eller glädjeskutt. Han får bara gå runt i det hemska kopplet. Han får inte träffa andra hundar eftersom han då blir så överlycklig att han inte kan hålla alla tassar på backen. Det kommer alltså bli två hemska veckor för Åskar som hatar att vara still!

Men förhoppningsvis närmar vi oss slutet på detta hemska och till sommaren får han förhoppningsvis busa med alla sina kompisar som vanligt och ta igen allt bus som han har missat under två månader! ojoj, kommer vi få en enda lugn stund? :)

Just nu är iallafall det skadade benet smalt som en tändsticka eftersom avsaknadet av muskler är enormt på det benet. Nåväl, det löser sig =)

Förövrigt är allt bara bra med oss alla, Måna har en ny favoritplats och det är ute på våran altan, där sitter hon helst hela dagarna, myser i solen och lyssnar på barnen som leker på dagiset intill. Hon har det nog ganska bra där ute för när man tar in henne i huset ställer hon sig vid dörren och vill ut igen :)

Men Ida är det också bra, vi gör framsteg varje vecka och hon har tillochmed fått gå med på några ridlektioner där hon har skött sig utmärkt! kul :) Tyvärr kommer jag inte kunna åka dit förrän nästa vecka, men en tjej som heter Fanny har börjat hjälpa mig med Ida en gång i veckan så hon ska rida Ida på fredag och söndag, sen skulle A-K fixa så att någon rider henne övriga dagar. Vilka underbara människor, tänk om alla vore så vänliga :)

Har fortfarande inte hittat sladden till kameran så ni får inga bilder i det här inlägget heller, men nu vet ni iallafall att vi lever :)